http://sambandet.no/wiki/index.php?title=H%C3%B8gnorskdagane:Noko_om_Erling_Kristvik_og_tenkinga_hans&feed=atom&action=historyHøgnorskdagane:Noko om Erling Kristvik og tenkinga hans - Endringshistorikk2024-03-29T11:13:02ZEndringshistorikk for denne sida på wikienMediaWiki 1.29.0http://sambandet.no/wiki/index.php?title=H%C3%B8gnorskdagane:Noko_om_Erling_Kristvik_og_tenkinga_hans&diff=479&oldid=prevOlav Torheim på 17. april 2020 kl. 07:572020-04-17T07:57:17Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='nn'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Eldre versjon</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versjonen frå 17. april 2020 kl. 07:57</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1" >Line 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 1:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><p>Av &Aring;smund Str&oslash;mnes</p></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><p<ins class="diffchange diffchange-inline">><b</ins>>Av &Aring;smund Str&oslash;mnes<ins class="diffchange diffchange-inline"></b></ins></p></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P><b>INNLEIING OG AVGRENSING</b></P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P><b>INNLEIING OG AVGRENSING</b></P></div></td></tr>
</table>Olav Torheimhttp://sambandet.no/wiki/index.php?title=H%C3%B8gnorskdagane:Noko_om_Erling_Kristvik_og_tenkinga_hans&diff=418&oldid=prevOlav Torheim på 16. april 2020 kl. 18:082020-04-16T18:08:17Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='nn'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Eldre versjon</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versjonen frå 16. april 2020 kl. 18:08</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l58" >Line 58:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 58:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">&#9;Kristvik <I>skapte ogs&aring; ein del nytt ordtilfang</I>. Sume ord som han fann i den internasjonale faglitteraturen, adopterte han utan &aring; be om orsaking. Lesarkrinsen og tilh&oslash;yrarane hadde aldri h&oslash;yrt tale om <I>impuls</I>alder, <I>struktur</I>alder og <I>funksjons</I>alder, som blei heilt sentrale omgrep for Kristvik. Ogs&aring; ordet <I>relasjon</I> var nytt. Andre ord var <B>ny</B>skapingar, og sj&oslash;lvsagt irriterte dei, som at han skifta ut <I>rigid</I> med det m&aring;lande ordet <U>steingjengen,</U> <I>instinkt </I>med <U>drivande krefter,</U> <I>psykologi</I> med <U>sjelel&aelig;re,</U> <I>egoisme </I>med <U>eigenomsynet</U>, <I>motivasjon</I> med <U>draging,</U> <I>illojal</I> med s<U>amhugslaus</U>, sansing med &aring;tgaum og persepsjon med &aring;tg&aring;ing. Elles fann han p&aring; treffsikre ord som &quot;Grunnskipnad&quot;, &quot;Sjelebygnad&quot;, &quot;Sjeleorganisme&quot;, &quot;Omverdsviljen&quot;, &quot;Sj&oslash;lv-kravet&quot; og &quot;Vokstervoner&quot;. Og som synonym til karakteristikken &quot;den menneskelege omverda&quot; kunne han bruke &quot;Grunnen eins liv er planta inn i.</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">&#9;Kristvik <I>skapte ogs&aring; ein del nytt ordtilfang</I>. Sume ord som han fann i den internasjonale faglitteraturen, adopterte han utan &aring; be om orsaking. Lesarkrinsen og tilh&oslash;yrarane hadde aldri h&oslash;yrt tale om <I>impuls</I>alder, <I>struktur</I>alder og <I>funksjons</I>alder, som blei heilt sentrale omgrep for Kristvik. Ogs&aring; ordet <I>relasjon</I> var nytt. Andre ord var <B>ny</B>skapingar, og sj&oslash;lvsagt irriterte dei, som at han skifta ut <I>rigid</I> med det m&aring;lande ordet <U>steingjengen,</U> <I>instinkt </I>med <U>drivande krefter,</U> <I>psykologi</I> med <U>sjelel&aelig;re,</U> <I>egoisme </I>med <U>eigenomsynet</U>, <I>motivasjon</I> med <U>draging,</U> <I>illojal</I> med s<U>amhugslaus</U>, sansing med &aring;tgaum og persepsjon med &aring;tg&aring;ing. Elles fann han p&aring; treffsikre ord som &quot;Grunnskipnad&quot;, &quot;Sjelebygnad&quot;, &quot;Sjeleorganisme&quot;, &quot;Omverdsviljen&quot;, &quot;Sj&oslash;lv-kravet&quot; og &quot;Vokstervoner&quot;. Og som synonym til karakteristikken &quot;den menneskelege omverda&quot; kunne han bruke &quot;Grunnen eins liv er planta inn i.</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Kanskje var ogs&aring; desse orda medverkande til ryktet hans som &quot;t&aring;kefyrsten&quot;. Det smaker godt at denne fyrsten i v&aring;re dagar f&aring;r ein nasjonal renessanse.</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Kanskje var ogs&aring; desse orda medverkande til ryktet hans som &quot;t&aring;kefyrsten&quot;. Det smaker godt at denne fyrsten i v&aring;re dagar f&aring;r ein nasjonal renessanse.</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><B></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>LITTERATUR</P></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><B><P>LITTERATUR</P></B></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></B><del class="diffchange diffchange-inline"><I></del><P>Bibliografi: Artiklar, debattinnlegg, bokmeldingar og b&oslash;ker av Erling Kristvik</I>.(1997). Utarbeidd av PEDER BERGEM og &Aring;SMUND L. STR&Oslash;MNES. I <I>Innstilling fr&aring; Erling Kristvik nemnda</I>. Volda: H&oslash;gskulen i Volda.</P></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>Bibliografi: Artiklar, debattinnlegg, bokmeldingar og b&oslash;ker av Erling Kristvik</I>.(1997). Utarbeidd av PEDER BERGEM og &Aring;SMUND L. STR&Oslash;MNES. I <I>Innstilling fr&aring; Erling Kristvik nemnda</I>. Volda: H&oslash;gskulen i Volda.</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>DALE, ERLING LARS (1999). <I>De strategiske pedagoger. Pedagogikkens vitenskapshistorie i Norge, </I>s. 346-439. Oslo: Ad Notam Gyldendal. </P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>DALE, ERLING LARS (1999). <I>De strategiske pedagoger. Pedagogikkens vitenskapshistorie i Norge, </I>s. 346-439. Oslo: Ad Notam Gyldendal. </P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>KRISTVIK, ERLING (1920). <I>Folkelagnad. Tankar omsamfund og kultur.</I>Kristiania: Olaf Norlis Forlag.</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>KRISTVIK, ERLING (1920). <I>Folkelagnad. Tankar omsamfund og kultur.</I>Kristiania: Olaf Norlis Forlag.</P></div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l74" >Line 74:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 75:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>TODAL, ANDERS (1952).Erling Kristvik. I <I>Festskrift til rektor Erling Kristvik</I>, s.3-19. Oslo: Olaf Norlis Forlag.</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>TODAL, ANDERS (1952).Erling Kristvik. I <I>Festskrift til rektor Erling Kristvik</I>, s.3-19. Oslo: Olaf Norlis Forlag.</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </font><br></del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </p></del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Høgnorskdagane]]</div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>[[Kategori:Høgnorskdagane]]</div></td></tr>
</table>Olav Torheimhttp://sambandet.no/wiki/index.php?title=H%C3%B8gnorskdagane:Noko_om_Erling_Kristvik_og_tenkinga_hans&diff=417&oldid=prevOlav Torheim på 16. april 2020 kl. 18:072020-04-16T18:07:16Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='nn'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Eldre versjon</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versjonen frå 16. april 2020 kl. 18:07</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l36" >Line 36:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 36:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Kristvik gjekk laus p&aring; den store oppg&aring;va med alvor og uthald. I oppryddingsarbeidet var utgangspunktet dei sjelelege <I>grunnemne, </I>som han sa,<I> </I>nemleg sansingane og f&oslash;restellingane (<I>op. cit., </I>641). Desse er d&aring; dei byggjande faktorar i det han kalla ein sjeleorganisme (<I>op. cit., </I>642). Men bygginga kjem ikkje av seg sj&oslash;lv. Sidan <I>&aring;ndeleg</I> liv ikkje er styrt av eit indre, medf&oslash;dd framsyn, slik det organiske livet er (gjennom instinkta), har v&aring;rt &aring;ndelege liv ikkje n&aelig;ringsemne i eit instinktgrunnlag. Av det fylgjer at: </P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Kristvik gjekk laus p&aring; den store oppg&aring;va med alvor og uthald. I oppryddingsarbeidet var utgangspunktet dei sjelelege <I>grunnemne, </I>som han sa,<I> </I>nemleg sansingane og f&oslash;restellingane (<I>op. cit., </I>641). Desse er d&aring; dei byggjande faktorar i det han kalla ein sjeleorganisme (<I>op. cit., </I>642). Men bygginga kjem ikkje av seg sj&oslash;lv. Sidan <I>&aring;ndeleg</I> liv ikkje er styrt av eit indre, medf&oslash;dd framsyn, slik det organiske livet er (gjennom instinkta), har v&aring;rt &aring;ndelege liv ikkje n&aelig;ringsemne i eit instinktgrunnlag. Av det fylgjer at: </P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline"><i></del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Det trengst vegvising, utpeiking av vokstervegar stengjing <I>her, </I>sprengjing <I>der.</I> Livsens krefter m&aring; styrast inn i tenlege far, eit kanalsystem er turvande, eller om ein vil, eit tr&aring;dnett til &aring; leie livsenergien p&aring; tenlegast m&aring;te mot oppg&aring;vene og verksemdene.&quot; (<I>loc. cit.</I>)</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Det trengst vegvising, utpeiking av vokstervegar stengjing <I>her, </I>sprengjing <I>der.</I> Livsens krefter m&aring; styrast inn i tenlege far, eit kanalsystem er turvande, eller om ein vil, eit tr&aring;dnett til &aring; leie livsenergien p&aring; tenlegast m&aring;te mot oppg&aring;vene og verksemdene.&quot; (<I>loc. cit.</I>)</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></i></del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">For kvart einskild mennesket blir <I>bygginga</I> hovudordet, og byggverket blir hierarkiske, sjelelege strukturar (<I>loc. cit.</I>) og sjelege flettverk. Og han talar om to former for flettverk, eg-komplekset og samfunds-komplekset. Han seier at det er desse to kompleksa eller flettverka som skaper kraftleiingar og styrer &aring;ndsvoksteren (<I>op. cit., </I>657). Det blir viktig &aring; forst&aring; den indre bygnaden i desse to hovudformer av sjeleleg flettverk. I <U>eg-komplekset</U> samlar sj&oslash;lv-kravet og eigenomsynet seg, &quot;eins lekamlege ve og vel, eins stode utetter, eins von om stiging eller otte for motb&oslash;r eller vanhepne i hopehavet med dei mange krefter i naturen og menneskelivet som avgjer eins lagnad&quot; (<I>op. cit., </I>658). <U>Samfunnskomplekset </U>er derimot bygd opp av  og organisert ut fr&aring; &quot;ein mektig straum av p&aring;verknader […] fr&aring; den menneskelege omverda&quot;(<I>loc. cit.</I>), men har ogs&aring; eit medf&oslash;dd grunnlag. Dette &quot;g&aring;r saman med inngrep utanfr&aring; og formar mennesket innetter og utetter i samsvar med samfundskrav og samfundsm&oslash;nster&quot; (<I>loc. cit.</I>).</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">For kvart einskild mennesket blir <I>bygginga</I> hovudordet, og byggverket blir hierarkiske, sjelelege strukturar (<I>loc. cit.</I>) og sjelege flettverk. Og han talar om to former for flettverk, eg-komplekset og samfunds-komplekset. Han seier at det er desse to kompleksa eller flettverka som skaper kraftleiingar og styrer &aring;ndsvoksteren (<I>op. cit., </I>657). Det blir viktig &aring; forst&aring; den indre bygnaden i desse to hovudformer av sjeleleg flettverk. I <U>eg-komplekset</U> samlar sj&oslash;lv-kravet og eigenomsynet seg, &quot;eins lekamlege ve og vel, eins stode utetter, eins von om stiging eller otte for motb&oslash;r eller vanhepne i hopehavet med dei mange krefter i naturen og menneskelivet som avgjer eins lagnad&quot; (<I>op. cit., </I>658). <U>Samfunnskomplekset </U>er derimot bygd opp av  og organisert ut fr&aring; &quot;ein mektig straum av p&aring;verknader […] fr&aring; den menneskelege omverda&quot;(<I>loc. cit.</I>), men har ogs&aring; eit medf&oslash;dd grunnlag. Dette &quot;g&aring;r saman med inngrep utanfr&aring; og formar mennesket innetter og utetter i samsvar med samfundskrav og samfundsm&oslash;nster&quot; (<I>loc. cit.</I>).</P></div></td></tr>
</table>Olav Torheimhttp://sambandet.no/wiki/index.php?title=H%C3%B8gnorskdagane:Noko_om_Erling_Kristvik_og_tenkinga_hans&diff=416&oldid=prevOlav Torheim på 16. april 2020 kl. 18:062020-04-16T18:06:43Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='nn'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Eldre versjon</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versjonen frå 16. april 2020 kl. 18:06</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l26" >Line 26:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 26:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">P&aring; den andre sida var heller ikkje samfunnet eit meir eller mindre tilfelleleg hopehav mellom menneske, som han sa. Kristvik avmystifiserer samfunnet som omgrep, og han gav det ein rasjonell funksjon og eit etisk perspektiv. Han seier derfor kort og beint fram at &quot;Samfundet er eit varande samliv, som i sine fundamentale former skaper fyresetnader for menneskeleg livsutfalding i lekamleg og &aring;ndeleg lei&quot; (<I>op. cit.</I>, s. 229). Denne definisjonen var romsleg, og det kunne sj&aring; ut som om han gav plass ogs&aring; til det liberalistiske samfunnssynet, &quot;med tyngdepunkt lagt i sj&oslash;lvhevdinga, i dugleik til &aring; tevla ut andre og vinna og verja eit rom i livet&quot; (<I>op. cit.</I>, s. 214) &quot;, som han sa. Men dette samfunnssynet var langt fr&aring; Kristviks ideal, og med formuleringa &quot;Sanfundet er eit varande samliv&quot; var liberalismen trygt ekskludert, for <I>han</I> (liberalismen) skulle nettopp tevle ut nokre og vinne eit rom for andre, og d&aring; kunne samlivet ikkje bli varande. Ein viktig premiss i dette biletet av samfunnet var at <I>sj&oslash;lvet</I>, det vi kvar og ein inst inne <I>er</I>, var blitt vove inn i sosiale fellesskap, s&aelig;rleg i familien, nabolaget, kommunen, regionen, nasjonen osv., eller som han formulerte det: sj&oslash;lvet var vove inn i barneheimen, heimbygda og fedreheimen. Heimen var for han b&aring;de ein sosial kjerne og ein utvidande metafor. At fedreheimen hadde plass i denne heilage treeininga, grunngjev han slik: &quot;Berre fedrelandet, den store heimen, kan gjeve retteleg luft under vengjene for all stor livsevne, for all skapande kraft&quot;(Kristvik 1921, s. 271). Og han held fram slik:</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">P&aring; den andre sida var heller ikkje samfunnet eit meir eller mindre tilfelleleg hopehav mellom menneske, som han sa. Kristvik avmystifiserer samfunnet som omgrep, og han gav det ein rasjonell funksjon og eit etisk perspektiv. Han seier derfor kort og beint fram at &quot;Samfundet er eit varande samliv, som i sine fundamentale former skaper fyresetnader for menneskeleg livsutfalding i lekamleg og &aring;ndeleg lei&quot; (<I>op. cit.</I>, s. 229). Denne definisjonen var romsleg, og det kunne sj&aring; ut som om han gav plass ogs&aring; til det liberalistiske samfunnssynet, &quot;med tyngdepunkt lagt i sj&oslash;lvhevdinga, i dugleik til &aring; tevla ut andre og vinna og verja eit rom i livet&quot; (<I>op. cit.</I>, s. 214) &quot;, som han sa. Men dette samfunnssynet var langt fr&aring; Kristviks ideal, og med formuleringa &quot;Sanfundet er eit varande samliv&quot; var liberalismen trygt ekskludert, for <I>han</I> (liberalismen) skulle nettopp tevle ut nokre og vinne eit rom for andre, og d&aring; kunne samlivet ikkje bli varande. Ein viktig premiss i dette biletet av samfunnet var at <I>sj&oslash;lvet</I>, det vi kvar og ein inst inne <I>er</I>, var blitt vove inn i sosiale fellesskap, s&aelig;rleg i familien, nabolaget, kommunen, regionen, nasjonen osv., eller som han formulerte det: sj&oslash;lvet var vove inn i barneheimen, heimbygda og fedreheimen. Heimen var for han b&aring;de ein sosial kjerne og ein utvidande metafor. At fedreheimen hadde plass i denne heilage treeininga, grunngjev han slik: &quot;Berre fedrelandet, den store heimen, kan gjeve retteleg luft under vengjene for all stor livsevne, for all skapande kraft&quot;(Kristvik 1921, s. 271). Og han held fram slik:</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"><i></del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Sunnm&oslash;r vilde ikkje ha gjort anna ut av Ivar Aasen enn ein raritetssamlar. Markblomar og m&aring;lblomar kunde han nok samla, men snaudt nok hadde det frigjort hans veldige &aring;nd. Noreg derimot gjorde han til m&aring;lmeisteren og kulturreisaren, til eit genialt reiskap for den <i>nasjonale </i>livsviljen i folket&quot; (<i>loc. cit.</i>)</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Sunnm&oslash;r vilde ikkje ha gjort anna ut av Ivar Aasen enn ein raritetssamlar. Markblomar og m&aring;lblomar kunde han nok samla, men snaudt nok hadde det frigjort hans veldige &aring;nd. Noreg derimot gjorde han til m&aring;lmeisteren og kulturreisaren, til eit genialt reiskap for den <i>nasjonale </i>livsviljen i folket&quot; (<i>loc. cit.</i>)</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY"></P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY"></P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></i></del></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Samfunnets basis var s&aring;leis &aring; finne i desse sosiale relasjonane som skapte, gav og utvikla samhandling og tillit, og som var forankra i den n&aelig;re staden, i den heimlege sosiale r&oslash;ynda. &Aring; fremje vilk&aring;ra for tillit mellom samfunnsmedlemmene  stelte krav om &quot;ei menneskeleg samlivsform i tenesta for den komande &aelig;tt&quot; (<I>op. cit., </I>s<I>.</I> 268). Denne samlivsforma og denne tenesta <I>var</I> oppsedinga, det vil seie ein normativ praktisk pedagogikk. Kort sagt: denne tenkinga leidde heilt logisk til at oppsedinga m&aring;tte verte &quot;den sentrale og fundamentale samfundsfunksjon&quot;. Det ville i s&aring; fall gi stor profitt p&aring; tre felt: Samfunns<I>dugleiken</I> ville auke, samfunns<I>viljen</I> ville prioriterast og samfunns<I>forst&aring;inga</I> ville utviklast (<I>loc. cit.</I>). Det er s&aring;leis ei r&aring;kande formulering Rune Slagstad gir n&aring;r han seier at for Kristvik var samfunnet eit pedagogisk rom.</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Samfunnets basis var s&aring;leis &aring; finne i desse sosiale relasjonane som skapte, gav og utvikla samhandling og tillit, og som var forankra i den n&aelig;re staden, i den heimlege sosiale r&oslash;ynda. &Aring; fremje vilk&aring;ra for tillit mellom samfunnsmedlemmene  stelte krav om &quot;ei menneskeleg samlivsform i tenesta for den komande &aelig;tt&quot; (<I>op. cit., </I>s<I>.</I> 268). Denne samlivsforma og denne tenesta <I>var</I> oppsedinga, det vil seie ein normativ praktisk pedagogikk. Kort sagt: denne tenkinga leidde heilt logisk til at oppsedinga m&aring;tte verte &quot;den sentrale og fundamentale samfundsfunksjon&quot;. Det ville i s&aring; fall gi stor profitt p&aring; tre felt: Samfunns<I>dugleiken</I> ville auke, samfunns<I>viljen</I> ville prioriterast og samfunns<I>forst&aring;inga</I> ville utviklast (<I>loc. cit.</I>). Det er s&aring;leis ei r&aring;kande formulering Rune Slagstad gir n&aring;r han seier at for Kristvik var samfunnet eit pedagogisk rom.</P></div></td></tr>
</table>Olav Torheimhttp://sambandet.no/wiki/index.php?title=H%C3%B8gnorskdagane:Noko_om_Erling_Kristvik_og_tenkinga_hans&diff=415&oldid=prevOlav Torheim på 16. april 2020 kl. 18:062020-04-16T18:06:03Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='nn'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Eldre versjon</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versjonen frå 16. april 2020 kl. 18:06</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l27" >Line 27:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 27:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><i></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><i></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Sunnm&oslash;r vilde ikkje ha gjort anna ut av Ivar Aasen enn ein raritetssamlar. Markblomar og m&aring;lblomar kunde han nok samla, men snaudt nok hadde det frigjort hans veldige &aring;nd. Noreg derimot gjorde han til m&aring;lmeisteren og kulturreisaren, til eit genialt reiskap for den <<del class="diffchange diffchange-inline">I</del>>nasjonale </<del class="diffchange diffchange-inline">I</del>>livsviljen i folket&quot; (<<del class="diffchange diffchange-inline">I</del>>loc. cit.</<del class="diffchange diffchange-inline">I</del>>)</P></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Sunnm&oslash;r vilde ikkje ha gjort anna ut av Ivar Aasen enn ein raritetssamlar. Markblomar og m&aring;lblomar kunde han nok samla, men snaudt nok hadde det frigjort hans veldige &aring;nd. Noreg derimot gjorde han til m&aring;lmeisteren og kulturreisaren, til eit genialt reiskap for den <<ins class="diffchange diffchange-inline">i</ins>>nasjonale </<ins class="diffchange diffchange-inline">i</ins>>livsviljen i folket&quot; (<<ins class="diffchange diffchange-inline">i</ins>>loc. cit.</<ins class="diffchange diffchange-inline">i</ins>>)</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY"></P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY"></P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></i></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></i></div></td></tr>
</table>Olav Torheimhttp://sambandet.no/wiki/index.php?title=H%C3%B8gnorskdagane:Noko_om_Erling_Kristvik_og_tenkinga_hans&diff=414&oldid=prevOlav Torheim på 16. april 2020 kl. 18:052020-04-16T18:05:12Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='nn'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Eldre versjon</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versjonen frå 16. april 2020 kl. 18:05</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l43" >Line 43:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 43:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">For kvart einskild mennesket blir <I>bygginga</I> hovudordet, og byggverket blir hierarkiske, sjelelege strukturar (<I>loc. cit.</I>) og sjelege flettverk. Og han talar om to former for flettverk, eg-komplekset og samfunds-komplekset. Han seier at det er desse to kompleksa eller flettverka som skaper kraftleiingar og styrer &aring;ndsvoksteren (<I>op. cit., </I>657). Det blir viktig &aring; forst&aring; den indre bygnaden i desse to hovudformer av sjeleleg flettverk. I <U>eg-komplekset</U> samlar sj&oslash;lv-kravet og eigenomsynet seg, &quot;eins lekamlege ve og vel, eins stode utetter, eins von om stiging eller otte for motb&oslash;r eller vanhepne i hopehavet med dei mange krefter i naturen og menneskelivet som avgjer eins lagnad&quot; (<I>op. cit., </I>658). <U>Samfunnskomplekset </U>er derimot bygd opp av  og organisert ut fr&aring; &quot;ein mektig straum av p&aring;verknader […] fr&aring; den menneskelege omverda&quot;(<I>loc. cit.</I>), men har ogs&aring; eit medf&oslash;dd grunnlag. Dette &quot;g&aring;r saman med inngrep utanfr&aring; og formar mennesket innetter og utetter i samsvar med samfundskrav og samfundsm&oslash;nster&quot; (<I>loc. cit.</I>).</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">For kvart einskild mennesket blir <I>bygginga</I> hovudordet, og byggverket blir hierarkiske, sjelelege strukturar (<I>loc. cit.</I>) og sjelege flettverk. Og han talar om to former for flettverk, eg-komplekset og samfunds-komplekset. Han seier at det er desse to kompleksa eller flettverka som skaper kraftleiingar og styrer &aring;ndsvoksteren (<I>op. cit., </I>657). Det blir viktig &aring; forst&aring; den indre bygnaden i desse to hovudformer av sjeleleg flettverk. I <U>eg-komplekset</U> samlar sj&oslash;lv-kravet og eigenomsynet seg, &quot;eins lekamlege ve og vel, eins stode utetter, eins von om stiging eller otte for motb&oslash;r eller vanhepne i hopehavet med dei mange krefter i naturen og menneskelivet som avgjer eins lagnad&quot; (<I>op. cit., </I>658). <U>Samfunnskomplekset </U>er derimot bygd opp av  og organisert ut fr&aring; &quot;ein mektig straum av p&aring;verknader […] fr&aring; den menneskelege omverda&quot;(<I>loc. cit.</I>), men har ogs&aring; eit medf&oslash;dd grunnlag. Dette &quot;g&aring;r saman med inngrep utanfr&aring; og formar mennesket innetter og utetter i samsvar med samfundskrav og samfundsm&oslash;nster&quot; (<I>loc. cit.</I>).</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline"><I></del><P ALIGN="JUSTIFY">For oppsedaren</I> blir det springande punktet kva for <I>m&oslash;nster</I> han skal halde seg til n&aring;r han vil skipe til kraftleiingane i barnehugen, kva for <I>lover</I> det er som gjeld for utforminga av det sjelelege vyrke til eit heilst&oslash;ypt byggverk, og kva for <I>steg</I> det er som utviklinga m&aring; fylgje dersom den h&oslash;velegaste innreiinga skal kome i stand. (<I>op. cit., </I>642).</P></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY"<ins class="diffchange diffchange-inline">><I</ins>>For oppsedaren</I> blir det springande punktet kva for <I>m&oslash;nster</I> han skal halde seg til n&aring;r han vil skipe til kraftleiingane i barnehugen, kva for <I>lover</I> det er som gjeld for utforminga av det sjelelege vyrke til eit heilst&oslash;ypt byggverk, og kva for <I>steg</I> det er som utviklinga m&aring; fylgje dersom den h&oslash;velegaste innreiinga skal kome i stand. (<I>op. cit., </I>642).</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Oppsedarane visste, d&aring; som no, om to oppl&aelig;ringsprinsipp &aring; velje mellom. Det eine var <U>det materiale</U> (encyklopedismen) som la vekta p&aring; innhaldet, detaljane og mangfaldet, alts&aring; p&aring; kunnskapane, moralen (forskrifter, p&aring;bod, forbod, formaning, f&oslash;red&oslash;me, einskildkrav, vaneforming) og praktiske dugleikar. Det andre var <U>det formale</U> som la vekta p&aring; trening av bestemte oppg&aring;ver og evner som skulle hjelpe l&aelig;ringa p&aring; alle felt, som sansetrening, trening av logisk evne ved hejlp av arbeid med grammatikk, matematikk, men ogs&aring; rein viljetrening (<I>op. cit., </I>657). Men Kristvik hevda at &quot;<I>Formalisme </I>er ikkje stort likare enn encyklopedisme. Dei dynamiske tilgangar i hugen skriv seg ikkje fr&aring; nokor sentralevne som det gjeld &aring; &oslash;ve op&quot; (<I>loc. cit.</I>).</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Oppsedarane visste, d&aring; som no, om to oppl&aelig;ringsprinsipp &aring; velje mellom. Det eine var <U>det materiale</U> (encyklopedismen) som la vekta p&aring; innhaldet, detaljane og mangfaldet, alts&aring; p&aring; kunnskapane, moralen (forskrifter, p&aring;bod, forbod, formaning, f&oslash;red&oslash;me, einskildkrav, vaneforming) og praktiske dugleikar. Det andre var <U>det formale</U> som la vekta p&aring; trening av bestemte oppg&aring;ver og evner som skulle hjelpe l&aelig;ringa p&aring; alle felt, som sansetrening, trening av logisk evne ved hejlp av arbeid med grammatikk, matematikk, men ogs&aring; rein viljetrening (<I>op. cit., </I>657). Men Kristvik hevda at &quot;<I>Formalisme </I>er ikkje stort likare enn encyklopedisme. Dei dynamiske tilgangar i hugen skriv seg ikkje fr&aring; nokor sentralevne som det gjeld &aring; &oslash;ve op&quot; (<I>loc. cit.</I>).</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Han valde ein tredje veg. Skulen burde &quot;setje eleven sine evner i verksemd [..] gjenom strev med sentrale, grunnviktige livsoppg&aring;ver&quot; (<I>loc. cit.</I>). Skulearbeidet m&aring;tte, sa han by vilk&aring;r for vokster av b&aring;e egkomplekset og samfunnskomplekset. Men grunnvilk&aring;ret for det var at det blei utf&oslash;rt eit grundig planleggingsarbeid av innhaldet i skulen. Einast det kunne sikre ein vokster som skulle f&oslash;re til organisert, hierarkisk oversyn og innsyn i den indre biletverda. Kunnskap som skulen skal gi, m&aring; i f&oslash;lgje Kristvik &quot;kome i form av p&aring;emna &aring;ndsvegar fram mot oversyn, r&oslash;yndomssamanheng, livsorientering&quot; (<I>op. cit., </I>685). Han sa vidar at &quot;Dei ymse emne m&aring; [i skulen] setjast i dei rette saklege r&aring;mer, s&aring; tanken og vetet kjem til &aring; sj&aring; kvar ting i sin r&oslash;ynlege samanheng […] Vi vil kalle dette <I>&aring; sj&aring; kvart emne i dei rette relasjonar</I>&quot; (<I>loc. cit.</I>). Og han f&oslash;yer til at &quot;Dei &quot;rette&quot; relasjonar skj&oslash;nar ein n&aring;r tanken har sett eit visst emne saman med alle dei andre som har noko &aring; segje for det, samstundes med at ein skil millom viktige og uviktige, tilfellelege og lovbundne omstende og &aring;rsaker &quot;(<I>loc. cit.</I>). Han sl&aring;r derfor fast at &quot;Det gjeld no &aring; kome til kl&aring;rleik over dei r&oslash;ynlege relasjonar i tilv&aelig;ret […] &aring; gripe ut visse hovudrelasjonar som dreg opp grunnlinene i verdsbygnaden. […] [Og] under arbeidet med eit slikt relasjonsskjema blir to synspunkt s&aelig;rleg viktige&quot; (<I>op. cit., </I>686). Om desse seier han (mykje forkorta):</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Han valde ein tredje veg. Skulen burde &quot;setje eleven sine evner i verksemd [..] gjenom strev med sentrale, grunnviktige livsoppg&aring;ver&quot; (<I>loc. cit.</I>). Skulearbeidet m&aring;tte, sa han by vilk&aring;r for vokster av b&aring;e egkomplekset og samfunnskomplekset. Men grunnvilk&aring;ret for det var at det blei utf&oslash;rt eit grundig planleggingsarbeid av innhaldet i skulen. Einast det kunne sikre ein vokster som skulle f&oslash;re til organisert, hierarkisk oversyn og innsyn i den indre biletverda. Kunnskap som skulen skal gi, m&aring; i f&oslash;lgje Kristvik &quot;kome i form av p&aring;emna &aring;ndsvegar fram mot oversyn, r&oslash;yndomssamanheng, livsorientering&quot; (<I>op. cit., </I>685). Han sa vidar at &quot;Dei ymse emne m&aring; [i skulen] setjast i dei rette saklege r&aring;mer, s&aring; tanken og vetet kjem til &aring; sj&aring; kvar ting i sin r&oslash;ynlege samanheng […] Vi vil kalle dette <I>&aring; sj&aring; kvart emne i dei rette relasjonar</I>&quot; (<I>loc. cit.</I>). Og han f&oslash;yer til at &quot;Dei &quot;rette&quot; relasjonar skj&oslash;nar ein n&aring;r tanken har sett eit visst emne saman med alle dei andre som har noko &aring; segje for det, samstundes med at ein skil millom viktige og uviktige, tilfellelege og lovbundne omstende og &aring;rsaker &quot;(<I>loc. cit.</I>). Han sl&aring;r derfor fast at &quot;Det gjeld no &aring; kome til kl&aring;rleik over dei r&oslash;ynlege relasjonar i tilv&aelig;ret […] &aring; gripe ut visse hovudrelasjonar som dreg opp grunnlinene i verdsbygnaden. […] [Og] under arbeidet med eit slikt relasjonsskjema blir to synspunkt s&aelig;rleg viktige&quot; (<I>op. cit., </I>686). Om desse seier han (mykje forkorta):</P></div></td></tr>
</table>Olav Torheimhttp://sambandet.no/wiki/index.php?title=H%C3%B8gnorskdagane:Noko_om_Erling_Kristvik_og_tenkinga_hans&diff=413&oldid=prevOlav Torheim på 16. april 2020 kl. 18:042020-04-16T18:04:21Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='nn'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Eldre versjon</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versjonen frå 16. april 2020 kl. 18:04</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l48" >Line 48:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 48:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline"><U></del><P ALIGN="JUSTIFY">Det eine</U> [synspunktet] vil vi kalle <<del class="diffchange diffchange-inline">I</del>>det universelle prinsipp:</<del class="diffchange diffchange-inline">I</del>> ein freistar &aring; sj&aring; p&aring; tilv&aelig;ret slik som ei heilt utanforst&aring;ande &aring;nd kan tenkjast &aring; makte det […]: tilv&aelig;ret skipar seg til i ei rekkje lag eller h&oslash;gder med stigande fridom for og verkeleggjering av &aring;nd. […]. Dei universelle relasjonar er[…] dei <I>materielle</I> […], dei <I>biologiske</I> […], dei <I>&oslash;konomiske</I> […], dei sosiale […], dei <I>sjelelege</I> […], dei <I>kulturelle.</I>(<I> loc. cit.</I>)</P></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY"<ins class="diffchange diffchange-inline">><U</ins>>Det eine</U> [synspunktet] vil vi kalle <<ins class="diffchange diffchange-inline">i</ins>>det universelle prinsipp:</<ins class="diffchange diffchange-inline">i</ins>> ein freistar &aring; sj&aring; p&aring; tilv&aelig;ret slik som ei heilt utanforst&aring;ande &aring;nd kan tenkjast &aring; makte det […]: tilv&aelig;ret skipar seg til i ei rekkje lag eller h&oslash;gder med stigande fridom for og verkeleggjering av &aring;nd. […]. Dei universelle relasjonar er[…] dei <I>materielle</I> […], dei <I>biologiske</I> […], dei <I>&oslash;konomiske</I> […], dei sosiale […], dei <I>sjelelege</I> […], dei <I>kulturelle.</I>(<I> loc. cit.</I>)</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline"><U></del><P ALIGN="JUSTIFY">[Det andre</U> synspunktet,] <I>det totalistiske prinsipp</I>, er fullt s&aring; viktig.<I> </I>Verdsbiletet blir sjellaust dersom det ikkje f&aring;r eit midtpunkt, eit personleg midtpunkt […] Etter det totalistiske syn blir derimot verdsbiletet organisert kring eit absolutt midtpunkt, det <I>for oss</I> absolutte – og noko anna kan ikkje v&aring;r tanke halde fast. Det totalistiske opl&aelig;ringsprinsipp understrekar dei <I>personlege</I> relasjonar. Ein vil da tenkje p&aring; dei <I>organiske </I>vilk&aring;r for eins framgang[…]: min kropp og tilgangane der (<I>op. cit., </I>686-687), […] dei <I>sosiale</I> relasjonar: mitt samliv med andre […] (<I>op. cit., </I>700), eins eigne <I>sjelelege </I>relasjonar […]: dei verksame krefter i mitt indre liv […]. Dei <I>yrkesbundne</I> relasjonar skal vere dei sterkaste, tydelegaste liner i eins personlege verdsbilete. […] Kvart menneske som ikkje ynskjer &aring; vere ein snyltar, m&aring; finne sin plass, eit arbeid og eit ansvar. (<I>loc. cit.</I>)</P><del class="diffchange diffchange-inline"></U></del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY"<ins class="diffchange diffchange-inline">><U</ins>>[Det andre</U> synspunktet,] <I>det totalistiske prinsipp</I>, er fullt s&aring; viktig.<I> </I>Verdsbiletet blir sjellaust dersom det ikkje f&aring;r eit midtpunkt, eit personleg midtpunkt […] Etter det totalistiske syn blir derimot verdsbiletet organisert kring eit absolutt midtpunkt, det <I>for oss</I> absolutte – og noko anna kan ikkje v&aring;r tanke halde fast. Det totalistiske opl&aelig;ringsprinsipp understrekar dei <I>personlege</I> relasjonar. Ein vil da tenkje p&aring; dei <I>organiske </I>vilk&aring;r for eins framgang[…]: min kropp og tilgangane der (<I>op. cit., </I>686-687), […] dei <I>sosiale</I> relasjonar: mitt samliv med andre […] (<I>op. cit., </I>700), eins eigne <I>sjelelege </I>relasjonar […]: dei verksame krefter i mitt indre liv […]. Dei <I>yrkesbundne</I> relasjonar skal vere dei sterkaste, tydelegaste liner i eins personlege verdsbilete. […] Kvart menneske som ikkje ynskjer &aring; vere ein snyltar, m&aring; finne sin plass, eit arbeid og eit ansvar. (<I>loc. cit.</I>)</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>Han f&oslash;yer ogs&aring; til <I>&oslash;konomiske </I>og <I>kulturelle</I> relasjonar. </P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>Han f&oslash;yer ogs&aring; til <I>&oslash;konomiske </I>og <I>kulturelle</I> relasjonar. </P></div></td></tr>
</table>Olav Torheimhttp://sambandet.no/wiki/index.php?title=H%C3%B8gnorskdagane:Noko_om_Erling_Kristvik_og_tenkinga_hans&diff=412&oldid=prevOlav Torheim på 16. april 2020 kl. 18:022020-04-16T18:02:54Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='nn'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Eldre versjon</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versjonen frå 16. april 2020 kl. 18:02</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l47" >Line 47:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 47:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Han valde ein tredje veg. Skulen burde &quot;setje eleven sine evner i verksemd [..] gjenom strev med sentrale, grunnviktige livsoppg&aring;ver&quot; (<I>loc. cit.</I>). Skulearbeidet m&aring;tte, sa han by vilk&aring;r for vokster av b&aring;e egkomplekset og samfunnskomplekset. Men grunnvilk&aring;ret for det var at det blei utf&oslash;rt eit grundig planleggingsarbeid av innhaldet i skulen. Einast det kunne sikre ein vokster som skulle f&oslash;re til organisert, hierarkisk oversyn og innsyn i den indre biletverda. Kunnskap som skulen skal gi, m&aring; i f&oslash;lgje Kristvik &quot;kome i form av p&aring;emna &aring;ndsvegar fram mot oversyn, r&oslash;yndomssamanheng, livsorientering&quot; (<I>op. cit., </I>685). Han sa vidar at &quot;Dei ymse emne m&aring; [i skulen] setjast i dei rette saklege r&aring;mer, s&aring; tanken og vetet kjem til &aring; sj&aring; kvar ting i sin r&oslash;ynlege samanheng […] Vi vil kalle dette <I>&aring; sj&aring; kvart emne i dei rette relasjonar</I>&quot; (<I>loc. cit.</I>). Og han f&oslash;yer til at &quot;Dei &quot;rette&quot; relasjonar skj&oslash;nar ein n&aring;r tanken har sett eit visst emne saman med alle dei andre som har noko &aring; segje for det, samstundes med at ein skil millom viktige og uviktige, tilfellelege og lovbundne omstende og &aring;rsaker &quot;(<I>loc. cit.</I>). Han sl&aring;r derfor fast at &quot;Det gjeld no &aring; kome til kl&aring;rleik over dei r&oslash;ynlege relasjonar i tilv&aelig;ret […] &aring; gripe ut visse hovudrelasjonar som dreg opp grunnlinene i verdsbygnaden. […] [Og] under arbeidet med eit slikt relasjonsskjema blir to synspunkt s&aelig;rleg viktige&quot; (<I>op. cit., </I>686). Om desse seier han (mykje forkorta):</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Han valde ein tredje veg. Skulen burde &quot;setje eleven sine evner i verksemd [..] gjenom strev med sentrale, grunnviktige livsoppg&aring;ver&quot; (<I>loc. cit.</I>). Skulearbeidet m&aring;tte, sa han by vilk&aring;r for vokster av b&aring;e egkomplekset og samfunnskomplekset. Men grunnvilk&aring;ret for det var at det blei utf&oslash;rt eit grundig planleggingsarbeid av innhaldet i skulen. Einast det kunne sikre ein vokster som skulle f&oslash;re til organisert, hierarkisk oversyn og innsyn i den indre biletverda. Kunnskap som skulen skal gi, m&aring; i f&oslash;lgje Kristvik &quot;kome i form av p&aring;emna &aring;ndsvegar fram mot oversyn, r&oslash;yndomssamanheng, livsorientering&quot; (<I>op. cit., </I>685). Han sa vidar at &quot;Dei ymse emne m&aring; [i skulen] setjast i dei rette saklege r&aring;mer, s&aring; tanken og vetet kjem til &aring; sj&aring; kvar ting i sin r&oslash;ynlege samanheng […] Vi vil kalle dette <I>&aring; sj&aring; kvart emne i dei rette relasjonar</I>&quot; (<I>loc. cit.</I>). Og han f&oslash;yer til at &quot;Dei &quot;rette&quot; relasjonar skj&oslash;nar ein n&aring;r tanken har sett eit visst emne saman med alle dei andre som har noko &aring; segje for det, samstundes med at ein skil millom viktige og uviktige, tilfellelege og lovbundne omstende og &aring;rsaker &quot;(<I>loc. cit.</I>). Han sl&aring;r derfor fast at &quot;Det gjeld no &aring; kome til kl&aring;rleik over dei r&oslash;ynlege relasjonar i tilv&aelig;ret […] &aring; gripe ut visse hovudrelasjonar som dreg opp grunnlinene i verdsbygnaden. […] [Og] under arbeidet med eit slikt relasjonsskjema blir to synspunkt s&aelig;rleg viktige&quot; (<I>op. cit., </I>686). Om desse seier han (mykje forkorta):</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline"><i></del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><U><P ALIGN="JUSTIFY">Det eine</U> [synspunktet] vil vi kalle <I>det universelle prinsipp:</I> ein freistar &aring; sj&aring; p&aring; tilv&aelig;ret slik som ei heilt utanforst&aring;ande &aring;nd kan tenkjast &aring; makte det […]: tilv&aelig;ret skipar seg til i ei rekkje lag eller h&oslash;gder med stigande fridom for og verkeleggjering av &aring;nd. […]. Dei universelle relasjonar er[…] dei <I>materielle</I> […], dei <I>biologiske</I> […], dei <I>&oslash;konomiske</I> […], dei sosiale […], dei <I>sjelelege</I> […], dei <I>kulturelle.</I>(<I> loc. cit.</I>)</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><U><P ALIGN="JUSTIFY">Det eine</U> [synspunktet] vil vi kalle <I>det universelle prinsipp:</I> ein freistar &aring; sj&aring; p&aring; tilv&aelig;ret slik som ei heilt utanforst&aring;ande &aring;nd kan tenkjast &aring; makte det […]: tilv&aelig;ret skipar seg til i ei rekkje lag eller h&oslash;gder med stigande fridom for og verkeleggjering av &aring;nd. […]. Dei universelle relasjonar er[…] dei <I>materielle</I> […], dei <I>biologiske</I> […], dei <I>&oslash;konomiske</I> […], dei sosiale […], dei <I>sjelelege</I> […], dei <I>kulturelle.</I>(<I> loc. cit.</I>)</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><U><P ALIGN="JUSTIFY">[Det andre</U> synspunktet,] <I>det totalistiske prinsipp</I>, er fullt s&aring; viktig.<I> </I>Verdsbiletet blir sjellaust dersom det ikkje f&aring;r eit midtpunkt, eit personleg midtpunkt […] Etter det totalistiske syn blir derimot verdsbiletet organisert kring eit absolutt midtpunkt, det <I>for oss</I> absolutte – og noko anna kan ikkje v&aring;r tanke halde fast. Det totalistiske opl&aelig;ringsprinsipp understrekar dei <I>personlege</I> relasjonar. Ein vil da tenkje p&aring; dei <I>organiske </I>vilk&aring;r for eins framgang[…]: min kropp og tilgangane der (<I>op. cit., </I>686-687), […] dei <I>sosiale</I> relasjonar: mitt samliv med andre […] (<I>op. cit., </I>700), eins eigne <I>sjelelege </I>relasjonar […]: dei verksame krefter i mitt indre liv […]. Dei <I>yrkesbundne</I> relasjonar skal vere dei sterkaste, tydelegaste liner i eins personlege verdsbilete. […] Kvart menneske som ikkje ynskjer &aring; vere ein snyltar, m&aring; finne sin plass, eit arbeid og eit ansvar. (<I>loc. cit.</I>)</P></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><U><P ALIGN="JUSTIFY">[Det andre</U> synspunktet,] <I>det totalistiske prinsipp</I>, er fullt s&aring; viktig.<I> </I>Verdsbiletet blir sjellaust dersom det ikkje f&aring;r eit midtpunkt, eit personleg midtpunkt […] Etter det totalistiske syn blir derimot verdsbiletet organisert kring eit absolutt midtpunkt, det <I>for oss</I> absolutte – og noko anna kan ikkje v&aring;r tanke halde fast. Det totalistiske opl&aelig;ringsprinsipp understrekar dei <I>personlege</I> relasjonar. Ein vil da tenkje p&aring; dei <I>organiske </I>vilk&aring;r for eins framgang[…]: min kropp og tilgangane der (<I>op. cit., </I>686-687), […] dei <I>sosiale</I> relasjonar: mitt samliv med andre […] (<I>op. cit., </I>700), eins eigne <I>sjelelege </I>relasjonar […]: dei verksame krefter i mitt indre liv […]. Dei <I>yrkesbundne</I> relasjonar skal vere dei sterkaste, tydelegaste liner i eins personlege verdsbilete. […] Kvart menneske som ikkje ynskjer &aring; vere ein snyltar, m&aring; finne sin plass, eit arbeid og eit ansvar. (<I>loc. cit.</I>)</P></<ins class="diffchange diffchange-inline">U</ins>></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></<del class="diffchange diffchange-inline">i</del>></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>Han f&oslash;yer ogs&aring; til <I>&oslash;konomiske </I>og <I>kulturelle</I> relasjonar. </P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>Han f&oslash;yer ogs&aring; til <I>&oslash;konomiske </I>og <I>kulturelle</I> relasjonar. </P></div></td></tr>
</table>Olav Torheimhttp://sambandet.no/wiki/index.php?title=H%C3%B8gnorskdagane:Noko_om_Erling_Kristvik_og_tenkinga_hans&diff=411&oldid=prevOlav Torheim på 16. april 2020 kl. 17:592020-04-16T17:59:07Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='nn'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Eldre versjon</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versjonen frå 16. april 2020 kl. 17:59</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l33" >Line 33:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 33:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Samfunnets basis var s&aring;leis &aring; finne i desse sosiale relasjonane som skapte, gav og utvikla samhandling og tillit, og som var forankra i den n&aelig;re staden, i den heimlege sosiale r&oslash;ynda. &Aring; fremje vilk&aring;ra for tillit mellom samfunnsmedlemmene  stelte krav om &quot;ei menneskeleg samlivsform i tenesta for den komande &aelig;tt&quot; (<I>op. cit., </I>s<I>.</I> 268). Denne samlivsforma og denne tenesta <I>var</I> oppsedinga, det vil seie ein normativ praktisk pedagogikk. Kort sagt: denne tenkinga leidde heilt logisk til at oppsedinga m&aring;tte verte &quot;den sentrale og fundamentale samfundsfunksjon&quot;. Det ville i s&aring; fall gi stor profitt p&aring; tre felt: Samfunns<I>dugleiken</I> ville auke, samfunns<I>viljen</I> ville prioriterast og samfunns<I>forst&aring;inga</I> ville utviklast (<I>loc. cit.</I>). Det er s&aring;leis ei r&aring;kande formulering Rune Slagstad gir n&aring;r han seier at for Kristvik var samfunnet eit pedagogisk rom.</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Samfunnets basis var s&aring;leis &aring; finne i desse sosiale relasjonane som skapte, gav og utvikla samhandling og tillit, og som var forankra i den n&aelig;re staden, i den heimlege sosiale r&oslash;ynda. &Aring; fremje vilk&aring;ra for tillit mellom samfunnsmedlemmene  stelte krav om &quot;ei menneskeleg samlivsform i tenesta for den komande &aelig;tt&quot; (<I>op. cit., </I>s<I>.</I> 268). Denne samlivsforma og denne tenesta <I>var</I> oppsedinga, det vil seie ein normativ praktisk pedagogikk. Kort sagt: denne tenkinga leidde heilt logisk til at oppsedinga m&aring;tte verte &quot;den sentrale og fundamentale samfundsfunksjon&quot;. Det ville i s&aring; fall gi stor profitt p&aring; tre felt: Samfunns<I>dugleiken</I> ville auke, samfunns<I>viljen</I> ville prioriterast og samfunns<I>forst&aring;inga</I> ville utviklast (<I>loc. cit.</I>). Det er s&aring;leis ei r&aring;kande formulering Rune Slagstad gir n&aring;r han seier at for Kristvik var samfunnet eit pedagogisk rom.</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Kristvik s&aring;g det alts&aring; slik at i samfunnet var heimen og huslyden den heilt sentrale institusjonen. Huslydane var dei sellene som bygde opp kvart st&oslash;rre samfunn. I personkonstellasjonen der understreka han spesielt mors rolle. Men han ville ogs&aring; ha med far i den parentale oppg&aring;va. Han ville ha far ut av den tradisjonelle mannsrolla, merkt av tevling og veiding, og i staden fremje tenareigenskapar hos mannen, slik at han ogs&aring; blei heimbyggjar og tok forpliktande ansvar i heimen for avkomet, saman med mor. Arbeidsfellesskapet deira m&aring;tte samle seg om barna. Barnets sj&oslash;lv skulle vevast inn i familie- og slektsfellesskapen</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Kristvik s&aring;g det alts&aring; slik at i samfunnet var heimen og huslyden den heilt sentrale institusjonen. Huslydane var dei sellene som bygde opp kvart st&oslash;rre samfunn. I personkonstellasjonen der understreka han spesielt mors rolle. Men han ville ogs&aring; ha med far i den parentale oppg&aring;va. Han ville ha far ut av den tradisjonelle mannsrolla, merkt av tevling og veiding, og i staden fremje tenareigenskapar hos mannen, slik at han ogs&aring; blei heimbyggjar og tok forpliktande ansvar i heimen for avkomet, saman med mor. Arbeidsfellesskapet deira m&aring;tte samle seg om barna. Barnets sj&oslash;lv skulle vevast inn i familie- og slektsfellesskapen</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Heimen var s&aring;leis den f&oslash;rste viktige institusjonen der sj&oslash;lvet kunne bli vove inn i eit vidare sosialt fellesskapet. Den neste var skulen. Men han var ikkje p&aring; nokon m&aring;te eigna for denne oppg&aring;va i den forma og med det innhaldet som han no hadde. Skulle han tene ei rolle i &quot;folkedaningsheimen&quot;, m&aring;tte endrast kraftig. I sin skolekritikk var Kristvik like n&aring;delaus som han var reflektert og f&oslash;lgjerett i sin pedagogiske filosofi. I skulen p&aring; 1920-tallet s&aring;g han &quot;blindskap og slump i skulestova […],vingling, tankelause tilsprang og u&oslash;konomisk og urasjonelt br&aring;k. […]Fag blir sett jamsides med fag […], i stor monn f&aring;r slumpeh&oslash;vet r&aring;, mykje er tilfeldig og usamanhangande, laust og innbyrdes motstridande&quot; (Kristvik 1927, s. 641).<I> &quot;B&aelig;rande tankar</I> vantar. Det finst Ingen byggjeplan; ein har ikkje pedagogiske eller didaktiske prinsipp &aring; gjennomf&oslash;re (<I>loc. cit.</I>). […][Det r&aring;r] kaos og ikkje &aring;ndskultur&quot; (<I>op. cit., </I>685), og s&aring; vidare. Han sannkjenner at folkeskulen &oslash;nskte &aring; gi &aring;lmenndanning, men ser at konsekvensen var fagtrengsel. Kunnskapsgjevinga i den vanlege bokskolen var alts&aring; ikkje vegen mot &aring;lmenndaning (<I>loc. cit.</I>). Den vegen kravde syn for det som  eina,  &quot;skj&oslash;nn p&aring; omsynet til det heile […] dugleik i &aring; d&oslash;mme om s&aelig;rkrav og spesialform&aring;l og [dugleik i &aring; d&oslash;mme om] lokalomsyn ut fr&aring; omfattande synspunkt.&quot; (<I>op. cit., </I>672). For samfunnstenkaren og sosialpedagogen Kristvik skulle derfor eit sentralt m&aring;l med folkeskulen vere <del class="diffchange diffchange-inline"></P></del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Heimen var s&aring;leis den f&oslash;rste viktige institusjonen der sj&oslash;lvet kunne bli vove inn i eit vidare sosialt fellesskapet. Den neste var skulen. Men han var ikkje p&aring; nokon m&aring;te eigna for denne oppg&aring;va i den forma og med det innhaldet som han no hadde. Skulle han tene ei rolle i &quot;folkedaningsheimen&quot;, m&aring;tte endrast kraftig. I sin skolekritikk var Kristvik like n&aring;delaus som han var reflektert og f&oslash;lgjerett i sin pedagogiske filosofi. I skulen p&aring; 1920-tallet s&aring;g han &quot;blindskap og slump i skulestova […],vingling, tankelause tilsprang og u&oslash;konomisk og urasjonelt br&aring;k. […]Fag blir sett jamsides med fag […], i stor monn f&aring;r slumpeh&oslash;vet r&aring;, mykje er tilfeldig og usamanhangande, laust og innbyrdes motstridande&quot; (Kristvik 1927, s. 641).<I> &quot;B&aelig;rande tankar</I> vantar. Det finst Ingen byggjeplan; ein har ikkje pedagogiske eller didaktiske prinsipp &aring; gjennomf&oslash;re (<I>loc. cit.</I>). […][Det r&aring;r] kaos og ikkje &aring;ndskultur&quot; (<I>op. cit., </I>685), og s&aring; vidare. Han sannkjenner at folkeskulen &oslash;nskte &aring; gi &aring;lmenndanning, men ser at konsekvensen var fagtrengsel. Kunnskapsgjevinga i den vanlege bokskolen var alts&aring; ikkje vegen mot &aring;lmenndaning (<I>loc. cit.</I>). Den vegen kravde syn for det som  eina,  &quot;skj&oslash;nn p&aring; omsynet til det heile […] dugleik i &aring; d&oslash;mme om s&aelig;rkrav og spesialform&aring;l og [dugleik i &aring; d&oslash;mme om] lokalomsyn ut fr&aring; omfattande synspunkt.&quot; (<I>op. cit., </I>672). For samfunnstenkaren og sosialpedagogen Kristvik skulle derfor eit sentralt m&aring;l med folkeskulen vere &aring; gjeve forestillingslivet ein slik struktur at den indre biletverda kan spegle av <I>den r&oslash;ynlege verdsbygnaden </I>i sine hovuddrag, med tyngdepunkt i dei menneskelege livsh&oslash;ve, dei vilk&aring;r, vanskar og voner som samlar seg i menneskeleg lagnadbundenskap (<I>op. cit., </I>685).</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline"><P ALIGN="JUSTIFY"></del>&aring; gjeve forestillingslivet ein slik struktur at den indre biletverda kan spegle av <I>den r&oslash;ynlege verdsbygnaden </I>i sine hovuddrag, med tyngdepunkt i dei menneskelege livsh&oslash;ve, dei vilk&aring;r, vanskar og voner som samlar seg i menneskeleg lagnadbundenskap (<I>op. cit., </I>685).</P></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">&Aring; skape ei indre biletverd i folkeskuleelevane som kunne spegle av den r&oslash;ynlege verdsbygnaden i sine hovuddrag, var, som han sj&oslash;lv sa, ei verdfull og umissande gjerning for <I>den sosiale og kulturelle framvoksteren.. </I>Men det ville ogs&aring; vere ei gigantisk oppg&aring;ve som ville krevje ny gjennomtenking av visse hoved-omgrep, og vidare krevje b&aring;de opprydding, utskiljing, samanfatting, bortskjering, konsentrasjon og organisering. Slik han s&aring;g det, galdt det om &aring; skape syntesar i fagstoffet og nye heilskapar (<I>op. cit., </I>671) der m&aring;let skulle vere &aring; &quot;[…] tvinge fagdugleiken til &aring; avm&aring;te sine tilskott og sine krav etter det han kalla &quot;ein samla &oslash;konomi&quot; (<I>op. cit., </I>671-672).</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">&Aring; skape ei indre biletverd i folkeskuleelevane som kunne spegle av den r&oslash;ynlege verdsbygnaden i sine hovuddrag, var, som han sj&oslash;lv sa, ei verdfull og umissande gjerning for <I>den sosiale og kulturelle framvoksteren.. </I>Men det ville ogs&aring; vere ei gigantisk oppg&aring;ve som ville krevje ny gjennomtenking av visse hoved-omgrep, og vidare krevje b&aring;de opprydding, utskiljing, samanfatting, bortskjering, konsentrasjon og organisering. Slik han s&aring;g det, galdt det om &aring; skape syntesar i fagstoffet og nye heilskapar (<I>op. cit., </I>671) der m&aring;let skulle vere &aring; &quot;[…] tvinge fagdugleiken til &aring; avm&aring;te sine tilskott og sine krav etter det han kalla &quot;ein samla &oslash;konomi&quot; (<I>op. cit., </I>671-672).</P></div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l48" >Line 48:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 45:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><I><P ALIGN="JUSTIFY">For oppsedaren</I> blir det springande punktet kva for <I>m&oslash;nster</I> han skal halde seg til n&aring;r han vil skipe til kraftleiingane i barnehugen, kva for <I>lover</I> det er som gjeld for utforminga av det sjelelege vyrke til eit heilst&oslash;ypt byggverk, og kva for <I>steg</I> det er som utviklinga m&aring; fylgje dersom den h&oslash;velegaste innreiinga skal kome i stand. (<I>op. cit., </I>642).</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><I><P ALIGN="JUSTIFY">For oppsedaren</I> blir det springande punktet kva for <I>m&oslash;nster</I> han skal halde seg til n&aring;r han vil skipe til kraftleiingane i barnehugen, kva for <I>lover</I> det er som gjeld for utforminga av det sjelelege vyrke til eit heilst&oslash;ypt byggverk, og kva for <I>steg</I> det er som utviklinga m&aring; fylgje dersom den h&oslash;velegaste innreiinga skal kome i stand. (<I>op. cit., </I>642).</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Oppsedarane visste, d&aring; som no, om to oppl&aelig;ringsprinsipp &aring; velje mellom. Det eine var <U>det materiale</U> (encyklopedismen) som la vekta p&aring; innhaldet, detaljane og mangfaldet, alts&aring; p&aring; kunnskapane, moralen (forskrifter, p&aring;bod, forbod, formaning, f&oslash;red&oslash;me, einskildkrav, vaneforming) og praktiske dugleikar. Det andre var <U>det formale</U> som la vekta p&aring; trening av bestemte oppg&aring;ver og evner som skulle hjelpe l&aelig;ringa p&aring; alle felt, som sansetrening, trening av logisk evne ved hejlp av arbeid med grammatikk, matematikk, men ogs&aring; rein viljetrening (<I>op. cit., </I>657). Men Kristvik hevda at &quot;<I>Formalisme </I>er ikkje stort likare enn encyklopedisme. Dei dynamiske tilgangar i hugen skriv seg ikkje fr&aring; nokor sentralevne som det gjeld &aring; &oslash;ve op&quot; (<I>loc. cit.</I>).</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Oppsedarane visste, d&aring; som no, om to oppl&aelig;ringsprinsipp &aring; velje mellom. Det eine var <U>det materiale</U> (encyklopedismen) som la vekta p&aring; innhaldet, detaljane og mangfaldet, alts&aring; p&aring; kunnskapane, moralen (forskrifter, p&aring;bod, forbod, formaning, f&oslash;red&oslash;me, einskildkrav, vaneforming) og praktiske dugleikar. Det andre var <U>det formale</U> som la vekta p&aring; trening av bestemte oppg&aring;ver og evner som skulle hjelpe l&aelig;ringa p&aring; alle felt, som sansetrening, trening av logisk evne ved hejlp av arbeid med grammatikk, matematikk, men ogs&aring; rein viljetrening (<I>op. cit., </I>657). Men Kristvik hevda at &quot;<I>Formalisme </I>er ikkje stort likare enn encyklopedisme. Dei dynamiske tilgangar i hugen skriv seg ikkje fr&aring; nokor sentralevne som det gjeld &aring; &oslash;ve op&quot; (<I>loc. cit.</I>).</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Han valde ein tredje veg. Skulen burde &quot;setje eleven sine evner i verksemd [..] gjenom strev med sentrale, grunnviktige livsoppg&aring;ver&quot; (<I>loc. cit.</I>). Skulearbeidet m&aring;tte, sa han by vilk&aring;r for vokster av b&aring;e egkomplekset og samfunnskomplekset. Men grunnvilk&aring;ret for det var at det blei utf&oslash;rt eit grundig planleggingsarbeid av innhaldet i skulen. Einast det kunne sikre ein vokster som skulle f&oslash;re til organisert, hierarkisk oversyn og innsyn i den indre biletverda. Kunnskap som skulen skal gi, m&aring; i f&oslash;lgje Kristvik &quot;kome i form av p&aring;emna &aring;ndsvegar fram mot oversyn, r&oslash;yndomssamanheng, livsorientering&quot; (<I>op. cit., </I>685). Han sa vidar at &quot;Dei ymse emne m&aring; [i skulen] setjast i dei rette saklege r&aring;mer, s&aring; tanken og vetet kjem til &aring; sj&aring; kvar ting i sin r&oslash;ynlege samanheng […] Vi vil kalle dette <I>&aring; sj&aring; kvart emne i dei rette relasjonar</I>&quot; (<I>loc. cit.</I>). Og han f&oslash;yer til at &quot;Dei &quot;rette&quot; relasjonar skj&oslash;nar ein n&aring;r tanken har sett eit visst emne saman med alle dei andre som har noko &aring; segje for det, samstundes med at ein skil millom viktige og uviktige, tilfellelege og lovbundne omstende og &aring;rsaker &quot;(<I>loc. cit.</I>). Han sl&aring;r derfor fast at &quot;Det gjeld no &aring; kome til kl&aring;rleik over dei r&oslash;ynlege relasjonar i tilv&aelig;ret […] &aring; gripe ut visse hovudrelasjonar som dreg opp grunnlinene i verdsbygnaden. […] [Og] under arbeidet med eit slikt relasjonsskjema blir to synspunkt s&aelig;rleg viktige&quot; (<I>op. cit., </I>686). Om desse seier han (mykje forkorta):</P<del class="diffchange diffchange-inline">><DIR></del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Han valde ein tredje veg. Skulen burde &quot;setje eleven sine evner i verksemd [..] gjenom strev med sentrale, grunnviktige livsoppg&aring;ver&quot; (<I>loc. cit.</I>). Skulearbeidet m&aring;tte, sa han by vilk&aring;r for vokster av b&aring;e egkomplekset og samfunnskomplekset. Men grunnvilk&aring;ret for det var at det blei utf&oslash;rt eit grundig planleggingsarbeid av innhaldet i skulen. Einast det kunne sikre ein vokster som skulle f&oslash;re til organisert, hierarkisk oversyn og innsyn i den indre biletverda. Kunnskap som skulen skal gi, m&aring; i f&oslash;lgje Kristvik &quot;kome i form av p&aring;emna &aring;ndsvegar fram mot oversyn, r&oslash;yndomssamanheng, livsorientering&quot; (<I>op. cit., </I>685). Han sa vidar at &quot;Dei ymse emne m&aring; [i skulen] setjast i dei rette saklege r&aring;mer, s&aring; tanken og vetet kjem til &aring; sj&aring; kvar ting i sin r&oslash;ynlege samanheng […] Vi vil kalle dette <I>&aring; sj&aring; kvart emne i dei rette relasjonar</I>&quot; (<I>loc. cit.</I>). Og han f&oslash;yer til at &quot;Dei &quot;rette&quot; relasjonar skj&oslash;nar ein n&aring;r tanken har sett eit visst emne saman med alle dei andre som har noko &aring; segje for det, samstundes med at ein skil millom viktige og uviktige, tilfellelege og lovbundne omstende og &aring;rsaker &quot;(<I>loc. cit.</I>). Han sl&aring;r derfor fast at &quot;Det gjeld no &aring; kome til kl&aring;rleik over dei r&oslash;ynlege relasjonar i tilv&aelig;ret […] &aring; gripe ut visse hovudrelasjonar som dreg opp grunnlinene i verdsbygnaden. […] [Og] under arbeidet med eit slikt relasjonsskjema blir to synspunkt s&aelig;rleg viktige&quot; (<I>op. cit., </I>686). Om desse seier han (mykje forkorta):</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline"><DIR</del>></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"><i></ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><U><P ALIGN="JUSTIFY">Det eine</U> [synspunktet] vil vi kalle <I>det universelle prinsipp:</I> ein freistar &aring; sj&aring; p&aring; tilv&aelig;ret slik som ei heilt utanforst&aring;ande &aring;nd kan tenkjast &aring; makte det […]: tilv&aelig;ret skipar seg til i ei rekkje lag eller h&oslash;gder med stigande fridom for og verkeleggjering av &aring;nd. […]. Dei universelle relasjonar er[…] dei <I>materielle</I> […], dei <I>biologiske</I> […], dei <I>&oslash;konomiske</I> […], dei sosiale […], dei <I>sjelelege</I> […], dei <I>kulturelle.</I>(<I> loc. cit.</I>)</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><U><P ALIGN="JUSTIFY">Det eine</U> [synspunktet] vil vi kalle <I>det universelle prinsipp:</I> ein freistar &aring; sj&aring; p&aring; tilv&aelig;ret slik som ei heilt utanforst&aring;ande &aring;nd kan tenkjast &aring; makte det […]: tilv&aelig;ret skipar seg til i ei rekkje lag eller h&oslash;gder med stigande fridom for og verkeleggjering av &aring;nd. […]. Dei universelle relasjonar er[…] dei <I>materielle</I> […], dei <I>biologiske</I> […], dei <I>&oslash;konomiske</I> […], dei sosiale […], dei <I>sjelelege</I> […], dei <I>kulturelle.</I>(<I> loc. cit.</I>)</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><U><P ALIGN="JUSTIFY">[Det andre</U> synspunktet,] <I>det totalistiske prinsipp</I>, er fullt s&aring; viktig.<I> </I>Verdsbiletet blir sjellaust dersom det ikkje f&aring;r eit midtpunkt, eit personleg midtpunkt […] Etter det totalistiske syn blir derimot verdsbiletet organisert kring eit absolutt midtpunkt, det <I>for oss</I> absolutte – og noko anna kan ikkje v&aring;r tanke halde fast. Det totalistiske opl&aelig;ringsprinsipp understrekar dei <I>personlege</I> relasjonar. Ein vil da tenkje p&aring; dei <I>organiske </I>vilk&aring;r for eins framgang[…]: min kropp og tilgangane der (<I>op. cit., </I>686-687), […] dei <I>sosiale</I> relasjonar: mitt samliv med andre […] (<I>op. cit., </I>700), eins eigne <I>sjelelege </I>relasjonar […]: dei verksame krefter i mitt indre liv […]. Dei <I>yrkesbundne</I> relasjonar skal vere dei sterkaste, tydelegaste liner i eins personlege verdsbilete. […] Kvart menneske som ikkje ynskjer &aring; vere ein snyltar, m&aring; finne sin plass, eit arbeid og eit ansvar. (<I>loc. cit.</I>)</P<del class="diffchange diffchange-inline">></DIR</del>></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><U><P ALIGN="JUSTIFY">[Det andre</U> synspunktet,] <I>det totalistiske prinsipp</I>, er fullt s&aring; viktig.<I> </I>Verdsbiletet blir sjellaust dersom det ikkje f&aring;r eit midtpunkt, eit personleg midtpunkt […] Etter det totalistiske syn blir derimot verdsbiletet organisert kring eit absolutt midtpunkt, det <I>for oss</I> absolutte – og noko anna kan ikkje v&aring;r tanke halde fast. Det totalistiske opl&aelig;ringsprinsipp understrekar dei <I>personlege</I> relasjonar. Ein vil da tenkje p&aring; dei <I>organiske </I>vilk&aring;r for eins framgang[…]: min kropp og tilgangane der (<I>op. cit., </I>686-687), […] dei <I>sosiale</I> relasjonar: mitt samliv med andre […] (<I>op. cit., </I>700), eins eigne <I>sjelelege </I>relasjonar […]: dei verksame krefter i mitt indre liv […]. Dei <I>yrkesbundne</I> relasjonar skal vere dei sterkaste, tydelegaste liner i eins personlege verdsbilete. […] Kvart menneske som ikkje ynskjer &aring; vere ein snyltar, m&aring; finne sin plass, eit arbeid og eit ansvar. (<I>loc. cit.</I>)</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></<del class="diffchange diffchange-inline">DIR</del>></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></<ins class="diffchange diffchange-inline">i</ins>></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>Han f&oslash;yer ogs&aring; til <I>&oslash;konomiske </I>og <I>kulturelle</I> relasjonar. </P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P>Han f&oslash;yer ogs&aring; til <I>&oslash;konomiske </I>og <I>kulturelle</I> relasjonar. </P></div></td></tr>
</table>Olav Torheimhttp://sambandet.no/wiki/index.php?title=H%C3%B8gnorskdagane:Noko_om_Erling_Kristvik_og_tenkinga_hans&diff=410&oldid=prevOlav Torheim på 16. april 2020 kl. 17:572020-04-16T17:57:34Z<p></p>
<table class="diff diff-contentalign-left" data-mw="interface">
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<col class='diff-marker' />
<col class='diff-content' />
<tr style='vertical-align: top;' lang='nn'>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">← Eldre versjon</td>
<td colspan='2' style="background-color: white; color:black; text-align: center;">Versjonen frå 16. april 2020 kl. 17:57</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l33" >Line 33:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Line 33:</td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Samfunnets basis var s&aring;leis &aring; finne i desse sosiale relasjonane som skapte, gav og utvikla samhandling og tillit, og som var forankra i den n&aelig;re staden, i den heimlege sosiale r&oslash;ynda. &Aring; fremje vilk&aring;ra for tillit mellom samfunnsmedlemmene  stelte krav om &quot;ei menneskeleg samlivsform i tenesta for den komande &aelig;tt&quot; (<I>op. cit., </I>s<I>.</I> 268). Denne samlivsforma og denne tenesta <I>var</I> oppsedinga, det vil seie ein normativ praktisk pedagogikk. Kort sagt: denne tenkinga leidde heilt logisk til at oppsedinga m&aring;tte verte &quot;den sentrale og fundamentale samfundsfunksjon&quot;. Det ville i s&aring; fall gi stor profitt p&aring; tre felt: Samfunns<I>dugleiken</I> ville auke, samfunns<I>viljen</I> ville prioriterast og samfunns<I>forst&aring;inga</I> ville utviklast (<I>loc. cit.</I>). Det er s&aring;leis ei r&aring;kande formulering Rune Slagstad gir n&aring;r han seier at for Kristvik var samfunnet eit pedagogisk rom.</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Samfunnets basis var s&aring;leis &aring; finne i desse sosiale relasjonane som skapte, gav og utvikla samhandling og tillit, og som var forankra i den n&aelig;re staden, i den heimlege sosiale r&oslash;ynda. &Aring; fremje vilk&aring;ra for tillit mellom samfunnsmedlemmene  stelte krav om &quot;ei menneskeleg samlivsform i tenesta for den komande &aelig;tt&quot; (<I>op. cit., </I>s<I>.</I> 268). Denne samlivsforma og denne tenesta <I>var</I> oppsedinga, det vil seie ein normativ praktisk pedagogikk. Kort sagt: denne tenkinga leidde heilt logisk til at oppsedinga m&aring;tte verte &quot;den sentrale og fundamentale samfundsfunksjon&quot;. Det ville i s&aring; fall gi stor profitt p&aring; tre felt: Samfunns<I>dugleiken</I> ville auke, samfunns<I>viljen</I> ville prioriterast og samfunns<I>forst&aring;inga</I> ville utviklast (<I>loc. cit.</I>). Det er s&aring;leis ei r&aring;kande formulering Rune Slagstad gir n&aring;r han seier at for Kristvik var samfunnet eit pedagogisk rom.</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Kristvik s&aring;g det alts&aring; slik at i samfunnet var heimen og huslyden den heilt sentrale institusjonen. Huslydane var dei sellene som bygde opp kvart st&oslash;rre samfunn. I personkonstellasjonen der understreka han spesielt mors rolle. Men han ville ogs&aring; ha med far i den parentale oppg&aring;va. Han ville ha far ut av den tradisjonelle mannsrolla, merkt av tevling og veiding, og i staden fremje tenareigenskapar hos mannen, slik at han ogs&aring; blei heimbyggjar og tok forpliktande ansvar i heimen for avkomet, saman med mor. Arbeidsfellesskapet deira m&aring;tte samle seg om barna. Barnets sj&oslash;lv skulle vevast inn i familie- og slektsfellesskapen</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Kristvik s&aring;g det alts&aring; slik at i samfunnet var heimen og huslyden den heilt sentrale institusjonen. Huslydane var dei sellene som bygde opp kvart st&oslash;rre samfunn. I personkonstellasjonen der understreka han spesielt mors rolle. Men han ville ogs&aring; ha med far i den parentale oppg&aring;va. Han ville ha far ut av den tradisjonelle mannsrolla, merkt av tevling og veiding, og i staden fremje tenareigenskapar hos mannen, slik at han ogs&aring; blei heimbyggjar og tok forpliktande ansvar i heimen for avkomet, saman med mor. Arbeidsfellesskapet deira m&aring;tte samle seg om barna. Barnets sj&oslash;lv skulle vevast inn i familie- og slektsfellesskapen</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Heimen var s&aring;leis den f&oslash;rste viktige institusjonen der sj&oslash;lvet kunne bli vove inn i eit vidare sosialt fellesskapet. Den neste var skulen. Men han var ikkje p&aring; nokon m&aring;te eigna for denne oppg&aring;va i den forma og med det innhaldet som han no hadde. Skulle han tene ei rolle i &quot;folkedaningsheimen&quot;, m&aring;tte endrast kraftig. I sin skolekritikk var Kristvik like n&aring;delaus som han var reflektert og f&oslash;lgjerett i sin pedagogiske filosofi. I skulen p&aring; 1920-tallet s&aring;g han &quot;blindskap og slump i skulestova […],vingling, tankelause tilsprang og u&oslash;konomisk og urasjonelt br&aring;k. […]Fag blir sett jamsides med fag […], i stor monn f&aring;r slumpeh&oslash;vet r&aring;, mykje er tilfeldig og usamanhangande, laust og innbyrdes motstridande&quot; (Kristvik 1927, s. 641).<I> &quot;B&aelig;rande tankar</I> vantar. Det finst Ingen byggjeplan; ein har ikkje pedagogiske eller didaktiske prinsipp &aring; gjennomf&oslash;re (<I>loc. cit.</I>). […][Det r&aring;r] kaos og ikkje &aring;ndskultur&quot; (<I>op. cit., </I>685), og s&aring; vidare. Han sannkjenner at folkeskulen &oslash;nskte &aring; gi &aring;lmenndanning, men ser at konsekvensen var fagtrengsel. Kunnskapsgjevinga i den vanlege bokskolen var alts&aring; ikkje vegen mot &aring;lmenndaning (<I>loc. cit.</I>). Den vegen kravde syn for det som  eina,  &quot;skj&oslash;nn p&aring; omsynet til det heile […] dugleik i &aring; d&oslash;mme om s&aelig;rkrav og spesialform&aring;l og [dugleik i &aring; d&oslash;mme om] lokalomsyn ut fr&aring; omfattande synspunkt.&quot; (<I>op. cit., </I>672). For samfunnstenkaren og sosialpedagogen Kristvik skulle derfor eit sentralt m&aring;l med folkeskulen vere </P<del class="diffchange diffchange-inline">><DIR></del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Heimen var s&aring;leis den f&oslash;rste viktige institusjonen der sj&oslash;lvet kunne bli vove inn i eit vidare sosialt fellesskapet. Den neste var skulen. Men han var ikkje p&aring; nokon m&aring;te eigna for denne oppg&aring;va i den forma og med det innhaldet som han no hadde. Skulle han tene ei rolle i &quot;folkedaningsheimen&quot;, m&aring;tte endrast kraftig. I sin skolekritikk var Kristvik like n&aring;delaus som han var reflektert og f&oslash;lgjerett i sin pedagogiske filosofi. I skulen p&aring; 1920-tallet s&aring;g han &quot;blindskap og slump i skulestova […],vingling, tankelause tilsprang og u&oslash;konomisk og urasjonelt br&aring;k. […]Fag blir sett jamsides med fag […], i stor monn f&aring;r slumpeh&oslash;vet r&aring;, mykje er tilfeldig og usamanhangande, laust og innbyrdes motstridande&quot; (Kristvik 1927, s. 641).<I> &quot;B&aelig;rande tankar</I> vantar. Det finst Ingen byggjeplan; ein har ikkje pedagogiske eller didaktiske prinsipp &aring; gjennomf&oslash;re (<I>loc. cit.</I>). […][Det r&aring;r] kaos og ikkje &aring;ndskultur&quot; (<I>op. cit., </I>685), og s&aring; vidare. Han sannkjenner at folkeskulen &oslash;nskte &aring; gi &aring;lmenndanning, men ser at konsekvensen var fagtrengsel. Kunnskapsgjevinga i den vanlege bokskolen var alts&aring; ikkje vegen mot &aring;lmenndaning (<I>loc. cit.</I>). Den vegen kravde syn for det som  eina,  &quot;skj&oslash;nn p&aring; omsynet til det heile […] dugleik i &aring; d&oslash;mme om s&aelig;rkrav og spesialform&aring;l og [dugleik i &aring; d&oslash;mme om] lokalomsyn ut fr&aring; omfattande synspunkt.&quot; (<I>op. cit., </I>672). For samfunnstenkaren og sosialpedagogen Kristvik skulle derfor eit sentralt m&aring;l med folkeskulen vere </P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline"><DIR</del>></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">&aring; gjeve forestillingslivet ein slik struktur at den indre biletverda kan spegle av <I>den r&oslash;ynlege verdsbygnaden </I>i sine hovuddrag, med tyngdepunkt i dei menneskelege livsh&oslash;ve, dei vilk&aring;r, vanskar og voner som samlar seg i menneskeleg lagnadbundenskap (<I>op. cit., </I>685).</P<del class="diffchange diffchange-inline">></DIR></del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline"></DIR</del>></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">&aring; gjeve forestillingslivet ein slik struktur at den indre biletverda kan spegle av <I>den r&oslash;ynlege verdsbygnaden </I>i sine hovuddrag, med tyngdepunkt i dei menneskelege livsh&oslash;ve, dei vilk&aring;r, vanskar og voner som samlar seg i menneskeleg lagnadbundenskap (<I>op. cit., </I>685).</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">&Aring; skape ei indre biletverd i folkeskuleelevane som kunne spegle av den r&oslash;ynlege verdsbygnaden i sine hovuddrag, var, som han sj&oslash;lv sa, ei verdfull og umissande gjerning for <I>den sosiale og kulturelle framvoksteren.. </I>Men det ville ogs&aring; vere ei gigantisk oppg&aring;ve som ville krevje ny gjennomtenking av visse hoved-omgrep, og vidare krevje b&aring;de opprydding, utskiljing, samanfatting, bortskjering, konsentrasjon og organisering. Slik han s&aring;g det, galdt det om &aring; skape syntesar i fagstoffet og nye heilskapar (<I>op. cit., </I>671) der m&aring;let skulle vere &aring; &quot;[…] tvinge fagdugleiken til &aring; avm&aring;te sine tilskott og sine krav etter det han kalla &quot;ein samla &oslash;konomi&quot; (<I>op. cit., </I>671-672).</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">&Aring; skape ei indre biletverd i folkeskuleelevane som kunne spegle av den r&oslash;ynlege verdsbygnaden i sine hovuddrag, var, som han sj&oslash;lv sa, ei verdfull og umissande gjerning for <I>den sosiale og kulturelle framvoksteren.. </I>Men det ville ogs&aring; vere ei gigantisk oppg&aring;ve som ville krevje ny gjennomtenking av visse hoved-omgrep, og vidare krevje b&aring;de opprydding, utskiljing, samanfatting, bortskjering, konsentrasjon og organisering. Slik han s&aring;g det, galdt det om &aring; skape syntesar i fagstoffet og nye heilskapar (<I>op. cit., </I>671) der m&aring;let skulle vere &aring; &quot;[…] tvinge fagdugleiken til &aring; avm&aring;te sine tilskott og sine krav etter det han kalla &quot;ein samla &oslash;konomi&quot; (<I>op. cit., </I>671-672).</P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Kristvik gjekk laus p&aring; den store oppg&aring;va med alvor og uthald. I oppryddingsarbeidet var utgangspunktet dei sjelelege <I>grunnemne, </I>som han sa,<I> </I>nemleg sansingane og f&oslash;restellingane (<I>op. cit., </I>641). Desse er d&aring; dei byggjande faktorar i det han kalla ein sjeleorganisme (<I>op. cit., </I>642). Men bygginga kjem ikkje av seg sj&oslash;lv. Sidan <I>&aring;ndeleg</I> liv ikkje er styrt av eit indre, medf&oslash;dd framsyn, slik det organiske livet er (gjennom instinkta), har v&aring;rt &aring;ndelege liv ikkje n&aelig;ringsemne i eit instinktgrunnlag. Av det fylgjer at: </P<del class="diffchange diffchange-inline">><DIR></del></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Kristvik gjekk laus p&aring; den store oppg&aring;va med alvor og uthald. I oppryddingsarbeidet var utgangspunktet dei sjelelege <I>grunnemne, </I>som han sa,<I> </I>nemleg sansingane og f&oslash;restellingane (<I>op. cit., </I>641). Desse er d&aring; dei byggjande faktorar i det han kalla ein sjeleorganisme (<I>op. cit., </I>642). Men bygginga kjem ikkje av seg sj&oslash;lv. Sidan <I>&aring;ndeleg</I> liv ikkje er styrt av eit indre, medf&oslash;dd framsyn, slik det organiske livet er (gjennom instinkta), har v&aring;rt &aring;ndelege liv ikkje n&aelig;ringsemne i eit instinktgrunnlag. Av det fylgjer at: </P></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del class="diffchange diffchange-inline"><DIR</del>></div></td><td colspan="2"> </td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Det trengst vegvising, utpeiking av vokstervegar stengjing <I>her, </I>sprengjing <I>der.</I> Livsens krefter m&aring; styrast inn i tenlege far, eit kanalsystem er turvande, eller om ein vil, eit tr&aring;dnett til &aring; leie livsenergien p&aring; tenlegast m&aring;te mot oppg&aring;vene og verksemdene.&quot; (<I>loc. cit.</I>)</P<del class="diffchange diffchange-inline">></DIR</del>></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins class="diffchange diffchange-inline"><i></ins></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'>−</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></<del class="diffchange diffchange-inline">DIR</del>></div></td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">Det trengst vegvising, utpeiking av vokstervegar stengjing <I>her, </I>sprengjing <I>der.</I> Livsens krefter m&aring; styrast inn i tenlege far, eit kanalsystem er turvande, eller om ein vil, eit tr&aring;dnett til &aring; leie livsenergien p&aring; tenlegast m&aring;te mot oppg&aring;vene og verksemdene.&quot; (<I>loc. cit.</I>)</P></div></td></tr>
<tr><td colspan="2"> </td><td class='diff-marker'>+</td><td style="color:black; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div></<ins class="diffchange diffchange-inline">i</ins>></div></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"></td></tr>
<tr><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">For kvart einskild mennesket blir <I>bygginga</I> hovudordet, og byggverket blir hierarkiske, sjelelege strukturar (<I>loc. cit.</I>) og sjelege flettverk. Og han talar om to former for flettverk, eg-komplekset og samfunds-komplekset. Han seier at det er desse to kompleksa eller flettverka som skaper kraftleiingar og styrer &aring;ndsvoksteren (<I>op. cit., </I>657). Det blir viktig &aring; forst&aring; den indre bygnaden i desse to hovudformer av sjeleleg flettverk. I <U>eg-komplekset</U> samlar sj&oslash;lv-kravet og eigenomsynet seg, &quot;eins lekamlege ve og vel, eins stode utetter, eins von om stiging eller otte for motb&oslash;r eller vanhepne i hopehavet med dei mange krefter i naturen og menneskelivet som avgjer eins lagnad&quot; (<I>op. cit., </I>658). <U>Samfunnskomplekset </U>er derimot bygd opp av  og organisert ut fr&aring; &quot;ein mektig straum av p&aring;verknader […] fr&aring; den menneskelege omverda&quot;(<I>loc. cit.</I>), men har ogs&aring; eit medf&oslash;dd grunnlag. Dette &quot;g&aring;r saman med inngrep utanfr&aring; og formar mennesket innetter og utetter i samsvar med samfundskrav og samfundsm&oslash;nster&quot; (<I>loc. cit.</I>).</P></div></td><td class='diff-marker'> </td><td style="background-color: #f9f9f9; color: #333333; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #e6e6e6; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><P ALIGN="JUSTIFY">For kvart einskild mennesket blir <I>bygginga</I> hovudordet, og byggverket blir hierarkiske, sjelelege strukturar (<I>loc. cit.</I>) og sjelege flettverk. Og han talar om to former for flettverk, eg-komplekset og samfunds-komplekset. Han seier at det er desse to kompleksa eller flettverka som skaper kraftleiingar og styrer &aring;ndsvoksteren (<I>op. cit., </I>657). Det blir viktig &aring; forst&aring; den indre bygnaden i desse to hovudformer av sjeleleg flettverk. I <U>eg-komplekset</U> samlar sj&oslash;lv-kravet og eigenomsynet seg, &quot;eins lekamlege ve og vel, eins stode utetter, eins von om stiging eller otte for motb&oslash;r eller vanhepne i hopehavet med dei mange krefter i naturen og menneskelivet som avgjer eins lagnad&quot; (<I>op. cit., </I>658). <U>Samfunnskomplekset </U>er derimot bygd opp av  og organisert ut fr&aring; &quot;ein mektig straum av p&aring;verknader […] fr&aring; den menneskelege omverda&quot;(<I>loc. cit.</I>), men har ogs&aring; eit medf&oslash;dd grunnlag. Dette &quot;g&aring;r saman med inngrep utanfr&aring; og formar mennesket innetter og utetter i samsvar med samfundskrav og samfundsm&oslash;nster&quot; (<I>loc. cit.</I>).</P></div></td></tr>
</table>Olav Torheim